Idag är det släktträff med en släkt som jag inte har träffat på hur länge som helst...

Jag kom på en tanke om det... Är man släkt bara för att man har samma gener eller är ens släkt och familj de man älskar ?

Jag vet inte men det är min fråga. För visst jag har blodsband med min pappas släkt men jag ser dem inte som min familj för de har inte snackat med mig sedan jag var 8 år ! Förrens jag tog kontakt och det är verkligen dålig stil ! För de ska vara dem vuxna och jag är/var bara ett barn då och då ska INTE allt ansvar ligga på mig.

Jag var 4 år när min mamma och pappa skilde sig och då var jag hos honom varannan helg eller något tills mamma fick ensam vårdnad om mig. Då var det som om jag inte var en det av deras familj längre men nu när det är släktträff så är jag och min syster så välkomna.

Hur fan går det ihop ?

Det roliga i det hela är att jag har lust att slå ihjäl pappas sambo för allt hon har gjort mot mig och min syster ! Och hon kommer att vara där ganska definitivt !

Så om jag inte kan hålla tillbaka känslorna så har det varit roligt att lära känna alla mina fina vänner och kompisar !

<3